Jag har vakt att ej vara kvar på behandling just nu.. Ska göra det bästa av situationen nu istället ska skaffa mig en praktik plats, ta tag lite i mitt körkort och som sagt göra det bästa jag kan för att fördriva en månad . Sen ska huvudet opereras och imorrn får jag veta när jag ska ta bort Nina cell förändringar i samma veva ska jag steriliseras .
Vet att många tycker jag e korkad men har funderat mycket, pratat med soc och personl på behandlings hemmet . Finns både för och nackdelar med mitt beslut.
Den 6 mrs sj jag operera huvudet räknar med en vecka på sjukhus. Efter det e jag öppen för behandling igen, men bu säger jag som en personal att jag har för mycket just nu för att gå in till 100 procent för en behandling.
Så ja tyck att jag e dum, korkad, idiot eller vad faan som helst.
Men e mitt beslut har fattat det själv med mycket övervägande.
Ta hand om er för det ska jag göra !!!!

Dagarna går alldeles för sakta men imorgon är det dags att fatta ett beslut med soc. Har pratat och funderat mycket även fått höra att jag kanske gav mig in i en behandling under fel tid punkt. För att klara en behandling ska man gärna vara mottaglig och det är jag ej just nu även om jag vill. Har 2 kommande operationer där av en får mig att bli rädd fysiskt då jag ej vet om jag har cancer eller ej, alla säger klart du ej har medans personalen här förstår hur jag tänker och min oro. Den andra är en skall operation på minst 5 timmar som ska förhoppningsvis göra så jag får till aka känsel i huvudet, om inte måste jag göra en till då elektroder ska sättas i huvudet och jag får en dosa på utsidan. Detta ska göras 5 mars klart jag ej mår bra över detta och klart jag ej mår bra över hur jag lever.
Men men som sagt beslut ska fattas och väljer jag att åka e jag välkommen tillbaka. Och det är JAG som ska fatta detta beslut ingen annan ej mamma, Morgan, syster mina barn mina vänner INGEN annan än jag själv !!!
Ha en bra dag !!!

Känslan av att vakna och inse att jag verkligen ej vill vara här för att det ej kommer ge mig något är så stark.
Känner att jag lika gärna kan lägga in mig på psyk för där får jag iallafall någon att prata med. Här känner jag mig ensam och utanför.
Jag vet att jag sagt jag ska försöka och det gör jag. I 2 dagar har jag nu varit här och jag vill ej mer, jag tänker på hur det kommer bli efter första veckan, jag kommer bli knäckt när dom ska börja tvinga mig att prata på möten mm jag kan prata men ej i grupp och säg inte jo det går för nej jag vet att det inte går jag känner mig själv bättre än någon annan av er...
Så om jag ska vara ärlig kommer jag nog ge upp detta , ska ringa min soc tant idag och prata med henne iallafall.
Från det ena till tredje har jag fått tid den 3 för att operera bort mina cell förändringar och idag ska jag ringa Uppsala och se om datum för skall operation är satt. Så tro mig är mycket i mitt huvud nu !!
Trevlig fredag mina vänner !!

Tårarna rinner, jag vill ej detta. Mår skit och känner mig så jävla ensam och liten.
Så trött på att höra Lena kämpa du fixar detta , nej jag kanske ej gör det men tro mig jag försöker hade jag ej gjort det hade jag redan åkt igår.
Tankarna kryper på mig om hur jag ska fixa detta men slippa vara här för nej jag vill inte, men min vilja växer i skogen just därför är jag här.
Alla säger att första tiden är tuff, ja det tvivlar jag inte alls på men då undrar jag hur faan ska jag stå ut när det bara gått ett dygn ??
Skulle göra vad som helst för att få vara i Eskilstuna nu hos någon som tycker om mig och visar att jag betyder något inte ligga här i min ensamhet och gråta. Nej jag är ej själv här finns fler tjejer där ute och personal men jag känner väl faan inte dom heller.
Ja just nu är jag bara bitter och tvär, men ja jag ska försöka bita ihop. Men en sak ska ni veta det är faan ej lätt.
Känslan e den samma som när jag flytta till fosterfamilj när jag var 14 år, jag var rädd och kände mig ensam o utanför. Samma sak känner jag nu. Men vet ni jag fixade det och det ledde till något bra . Så just därför hoppas jag att detta gör det samma !
Trevlig kväll !!!

Första natten av många förmodligen är avklarad. Tur jag hade eget täcke och kudde för rummet var så kallt så sov med dubbla täcken.
Igår var jag på mitt första aa möte och kände redan att det är inget för mig, sa till en ur personalen att jag går ut istället för att sitta i en ring och prata högt är inte jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Men jag slapp prata iallafall. Men nästa vecka då ? Kommer aldrig vänja mig att prata högt i en grupp så ja det känns som det kommer vara något som får mig att backa om jag kommer att bli tvingad till det. Jag vill ej sitta på ett morgon möte varje dag och säga - godmorgon Lena och alla ska svara, godmorgon Lena. Som sagt det är inte jag men men får se hur det tar sig nu är jag iallafall här.
Idag ska jag ha inskrivnings samtal med en ur personalen , sen ska jag följa med ner till byn en sväng.
Mycket blandade tjejer här med olika åldrar och olika missbruk . Jag är iallafall ej ensam med spelet .
Saknaden efter någon jag tycker väldigt mycket om är stor men får se det positiva ska han orka leva med mig måste jag genomgå detta även att jag just nu bara vill ta min väska och dra. Men NEJ jag ska ej göra det inte idag iallafall. Klart det snurrar i mitt huvud hur jag ska lösa detta utan att stanna här men just som det är nu ser jag inga andra alternativ än att stanna och försöka få ett värdigt liv....
Ha en bra dag!!!

Är nu framme på Storviks behandlingshem . Har fått mitt rum där jag ska tillbringa några månader av mitt liv. Först och främst handlar det om 3 månader som sen kanske blir förlängt, just nu känns det som en evighet.
Mycket är det man ska anpassa sig efter, fått vecko shema med tider för mat möten osv.
Sen även fått Veta att min tele ska vara inlåst mellan 10-16 varje dag Hujedamig hur ska jag klara mig ?
Just nu känner jag mig helt vilsen, ensam, misslyckad och ja jag vet i faan.
Men har jag nu tagit mig hit så ska jag faan göra allt jag kan för att ej ge upp.
Vill kunna må bra och leva ett värdigt liv, och det gör jag ej som det ser ut. Detta beslut e nog ett av dom tuffaste jag någonsin tagit men även ett av dom bästa.
Tror detta blir bra, mina barn får komma och hälsa på mig och sova kvar, får använda telefon varje dag och det finns tv så sämre kunde det ju vara..
Idag kanske jag blir tvungen att följa med till Borlänge på na/aa möte. Kan ju bli spännande då jag aldrig varit på något sånt.
Ha en trevlig kväll !!!

Barnen har blivit hämtade av pappa, Pether spelar badminton och jag sitter under fläkten och röker. Tur jag köpte en limpa idag för lär nog bli en lång natt.
Sitter och drar mig för att ringa Storvik om mina sista frågor för vill ej höra o du e så välkommen Lena vi ses imorrn för då bryter jag faan ihop.
Ja jag vill fortfarande detta men trots det så e det e tufft beslut jag valt att fatta själv då jag vet att jag har mycket problem som måste lösas då jag uppenbarligen ej fixar det själv.
Har sagt att jag kommer vara borta Max 6 månader och vad faan e 6 månader av mitt liv ? Inte ett skit..
Och alla som ej vet jag åker dit för mitt spel missbruk i grund och botten, jag träffar hellre Jack vegas än en öl. Men sista tiden bytte jag spelet mot alkoholen då den e billigare, slapp detta jagande av pengar jämt och dessa kunder som man egentligen inte alls mår bra av behövde ej alls vara lika många när man Bytte spel mot alkohol.
Skulle jag få välja och det handla om samma pengar ja jag hade valt spel ej alkohol.
Så nej är ej bara min alkolist jag mer eller mindre har i dagens läge jag behöver behandlas för utan många orsaker till att jag åker ditt jag åker.
Dom behandlar spel, alkohol, sexuellt destruktivt beteende och sorg bearbetning.
Så ja Lena detta kommer göra dig susen ?
Och nej mitt mål e ej att bli nykterist vill kunna åka på mina båt resor någon gång, kanske ta ett glas vin någon gång men nej fixar jag ej det heller ja då e jag inställd på att bli nykterist !!! Men nej vill ej ställa för höga krav på mig själv för vill ej misslyckas men vad jag hört kanske ändras mina tankar med tiden på Storviks behandlingshem !!!
Trevlig kväll mina vänner !

Att vakna med mina minsta ?? är svår att beskriva. Jag känner mig iallafall värdefull då och ser att jag lyckats med något bra i livet iallafall. Dessa 3 är 3/5 som jag är stolt över och älskar över allt annat trots att jag ibland visar det på fel sätt. Men när jag väl väljer att vara mamma då är jag mamma önskar väl bara att jag gjort dom valen lite oftare.
Men men nu är det som det är.
Idag ska det umgås med barnen farväl är faan det värsta jag vet men vet ju att denna gång är det för en bra sak.
Svenska jag hem till malmköping och hämta resväskan för att sen spendera min sista natt i Eskilstuna hos någon jag tycker väldigt mycket om för att ytterligare ta ett farväl imorrn bitti då soc kommer och kör mig till Storviks gården.
Mycket tankar och tårar blir det nu men vet ni en sak jag är faan tuff och ska fixa detta !!!
Ha det gott !